Igår hade jag lite otur när jag skulle till jobbet.

Klev på bussen och satte väl skosulan i fel vinkel mot yttersta kanten på ett av stegen, varvid jag halkade och trillade handlöst framåt och slog huvudet i biljettapparaten. Det hördes en konstig resonans i huvudet, jag såg stjärnor överallt och sedan blev det svart. När jag vaknade höll ett par ambulansförare på att baxa upp mig på en bår. Flera passagerare var arga och skrek ”Kan du inte se dig för din jävel!” och ”Vi blir försenade!” Det kändes säkrare när ambulansdörrarna stängdes och vi rullade iväg mot Sahlgrenska. När vi kom fram till sjukhuset var det första de gjorde att ge mig ett lavemang. Varför vet jag inte riktigt men de hade väldigt roligt.

Nåväl, de la in mig på observation.

När ronden kom skulle jag vara artig och resa mig upp lite i sängen så jag kunde hälsa på läkaren. Jag fick i all hast tag i en sladd med en knapp på och lyfte mig upp. Dessvärre satt sladden fast i en ställning som tippade framåt och träffade läkaren i huvudet med en väldig kraft. När han reste på sig såg jag att han fått ett kraftigt blödande sår i pannan. Han var pionröd i ansiktet och skrek åt mig: ”Titta vad du gjort din jävla klant!”. Han torkade bort blodet med en näsduk och vände sig till sköterskan och sa ”Det som är fel på honom kan vi tyvärr inte bota - skicka hem fanskapet!”.

Så de körde hem mig i en taxi som gick på 1100 kronor. Nåja, jag får göra ett nytt försök imorgon.

Filmen "Vilket år kommer bussen?" vann första pris vid den afrikanska filmfestivalen i Bukina Faso. Handlingen utspelar sig i skuggan under ett fikonträd där ett antal för varandra okända människor har samlats för att

invänta nästa buss. Dagarna går och vänskapsband knyts. När väl bussen kommer bestämmer man sig för att fortsätta umgås under fikonträdet, och invänta nästa buss. Andra pris gick till " Pappa är också mammas far ". Ett  drama där vi får följa en afrikansk familjs invecklade relationer till varandra.

Huvudrollen spelas av Moboto Zolu, som också medverkade i filmen Nomaden och Volontären.

Övriga filmer som nominerats var:
 Lilla Rishyddan på prärien
 Inte ett moln på flera år
 Torka, törst och incest
 Aidsan Aidsan
 Mohammed tar taxikort
 Nomaden och Volontären
 Gräshoppssvärmen
 Medicinmannen hälsar på
  8 år och bortgift

Vaknade upp tidigt i morse med nervösa ryckningar och kramper. Det skulle bli min första dag som busschafför, men den sista skvätten i flaskan tog jag kl. 4. Fick ringa och sjukskriva mig, skyllde på att jag fått ränneskita, känns lite kymigt ändå.

Nu är kl. snart 10 och 2 alvedon brus och en rejäl stänkare har löst mina och världens alla problem.

Skönt att det är vår.

Johnny Walker

Jag resingerar, ger upp och hissar vit flagg.

I programmet DEBATT igår, som tog upp förslaget om att marknadsanpassa hyresrätternas hyror satt ägaren till Rasmussens Fastighetsbolag. Puckot ondgjorde sig över att det inte är lönsamt att hantera hyresrätter, så länge som hyresnivåerna någorlunda måste följa Allmännyttans riktlinjer.

På frågan om han inte var nöjd med att hans hyresfastigheter 2007 redovisade en vinst på 14 miljoner på en omsättning av 40, fick han tunghäfta.

Var kommer alla dessa människor ifrån?

Direkt när jag steg in i butiken och mötte innehavarens blick, förstod jag att något inte stod rätt till. Blicken var kall, ogästvänlig och asocial,  inte vänlig och välkomnande. Första tanken var att vända och gå igen, men så bestämde jag mig för att ändå ta en titt bland antikviteterna. Jag kunde ju ha missförstått det hela, kanske gubbjäveln hade struma.

Tittade runt i butiken men tyckte mig känna två stirrande ögon som borrade sig in i nacken. Vände mig om och där var han igen. Hade nu flyttat sig närmare, men ändå tillräckligt långt bort för att vara avståndstagande. Jag försökte ställa några frågor om en servis som fångat mitt intresse, men blev avbruten av snäsiga korthuggna svar.

Måtte var rågat och jag vände mig mot individen sa: -Ja trevligare har man ju blivit bemött. Dörren åkte igen med en smäll, det kändes skönt att vara ute i friska luften.

Plötsligt öppnades dörren till butiken och ut kom den sjuka innehavaren uppbragd och rödmosig i synen.  -Jasså vänligare kunde man blivit bemött...komma hit och klaga på mig, gormade han okontrollerat.
-Du har ett stort attitydproblem som du bör jobba med, skrek jag högt och jag gick min väg.

Har många gånger frågat mig hur denna aversion kunde uppstå? Var det kanske min personliga klädstil?

Jag hade endast på mig en tight t-shirt som det stod  "våga böga" på,  minimala string trosor i röd latex samt högklackat.

Lär nog aldrig få svaret på den frågan

Joackim

Hur kunde det bli så här? När började det gå åt helvete? 

Jag var inne på Elgiganten och skulle köpa en bärbar dator. När det var dags att betala så sa säljaren, eller vad fan man nu ska kalla personen i röd slips och namnbricka med förnamn på, att jag också fick med en cykel på köpet. Jag tittade på honom, skakade på huvudet och gick därifrån i oförättat ärende. Nu styrde jag mina steg till det varma familjeföretaget SIBA. Där fick jag hjälp att välja ut en laptop för ca 8 papp och tänkte göra affär. När jag skulle betala den här gången frågade tjejen om jag inte ville köpa till en försäkring för 1800 kr.

Varför då? frågade jag förvånat.

( en försäkring motsvarande 20 % av kostnaden för datorn )

-Jo sa hon om du skulle råka spilla kaffe på datorn eller köra över den med bilen så kan du komma in hit och få en sprillans ny.

-Jag avstår, sa jag.

-Kom ihåg fortsatte hon, att om du betalar med SIBA kortet så blir kostnaden bara hälften för försäkringen, resterande belopp sätts in på ditt konto som du kan handla på SIBA för.

- Du vill alltså att jag köper en dator för 8 000, en försäkring för 900 och förskotterar 900 kr till er för varor som jag eventuellt ska köpa om ett år?

- Hon tittade på mig helt oförstående.

Jag knäppte henne på näsan och gick min väg.

Min Gud varför har du övergivit oss.

Ni kanske känner igen mig. Jag har varit EXPERT i allehanda medier, främst då på TV. I tid och otid uttalade jag mig tvärsäkert och med stor ingivelse om reproräntan, huspriserna, den amerikanska ekonomin och världsläget, you name it. T.o.m vädret var jag duktig på, och även om det redan var svårt att förutsäga morgondagens väder, så brukade jag bissart nog klämma fram en fem-dygns prognos på torsdagarna.

Jag utvärderades aldrig och även om det jag sa var åt helvete så dök jag alltid upp igen med samma epitet och självgoda uppsyn.

Men jag fick nog av mitt patetiska beteende och kallar mig idag för Spå-man. När ni ser mig nästa gång i TV så kommer jag att använda mig både av kristallkula och kortlek.

fd. EXPERT

Igår var det ett jävla hålligång. Fick med mig en arab som hette Mohammed hem och han smällde på mig bakifrån så att det stod härliga till. Ingen höjdare precis eftersom jag inte är bög.

Erik